RECENSIONER

Recension NLT 29 Oktober 2008 Utställning Lidköpings konsthall


Monolog

BEHÄRSKAR SATIRKONSTEN

ANNLIS KRÜGERS UTSTÄLLNING HAR HUMOR OCH UDD

Satirkonsten har sina rötter i antikens Grekland och romartiden. Den kan riktas mot mänskliga egenskaper och laster eller ha en politisk udd. Utövare finns inom konstens alla områden och inte minst bland tidningsvärldens tecknare. En svårare teknik tillämpar textilkonstnären AnnLis Krüger. Att hon behärskar den till sin fulländling visar hon i sin utställning på Lidköpings konsthall där hennes broderier fyller väggarna med både satir och bitsk humor.

Uppvuxen med konst och 60 år i levnadsålder har AnnLis Krüger haft lång tid på sig att utveckla en egen stil utan påverkan av lärare på konstskolor, akademiprofessorer eller konsthistoriska sidoblickar. Istället har hon bibehållit och renodlat barnteckningens spontana karaktär i perspektiv och proportioner. Jag söker förgäves i minnesbanken efter en motsvarighet.

AnnLis Krügers fantastiska värld är befolkad av människor som på olika sätt avspeglar allmängiltiga egenskaper och relationer. Anvisningarna vi får är tydliga och ingen bör ha svårigheter att med ett leende känna igen sig. Där sitter mansgrisen framför ett dukat bord väntade på att bli serverad av den kvinnliga fjärilen. AnnLis Krüger deltog med målningen i en utställning med temat grisen-fjärilen som hon tolkat här på sitt personliga sätt.


Genusperspektivet förekommer även i andra bilder som en röd och vänligt iakttagande tråd. En berättar i fyra tablåer om kvinnan som fångar en karl, planterar honom i en kruka och vårdar honom ömt till en kärleksört för att han i den sista skall blomma ut tillsammans någon annan.

Skål kallar hon en scenbild där tre par sitter omkring ett middagsbord. När en av herrarna höjer sitt glas vittnar fem ansiktsuttryck om vilken inställning deras ägare har till honom.

Symaskinen är AnnLis Krügers pensel och trådrullarna hennes färgtuber. Hon arbetar spontant och har varken skiss eller genomtänkt komposition. Utgångspunkten är ett ansikte. När det finns på plats utvecklar sig grundidén. Trådar täcker efter hand hela duken där de bildar bakgrundens färgytor och tecknar gestalternas konturer. Ibland tar dessa klivet ut från duken och blir gubbarna i friskulpturen Sgt Peppers lonely hearts club. Att AnnLis Krüger har fått pris i England och av Svenska humorförbundet är lätt att förstå.




Bertil Lundgren | NLT 29/10 2008